Den mest känslosamma dagen hittills

Idag fick jag förmånen att kort berätta vad som hänt och hur det ser ut just nu på högmässan i Värnamo kyrka, där pappa jobbar. Det berörde mig mer än vad jag trodde att det skulle göra. Efter högmässan förstod jag i samtal med människor den omsorg om pappa som finns. Det är stort att se. Strax efteråt kunde vi ha det första samtalet på Skype med Victor (min bror) som är nere hos pappa nu. Han hade mycket att berätta. Bland annat att pappa INTE har blivit opererad ännu. Vi trodde att operationen var genomförd men så är inte fallet. Victor berättade att pappa var vid gott mod och att pappa minns hela händelseförloppet väl. Bland annat att han och en i bilen krupit upp för branten ned åkt ned för och lagt sig på vägen igen. Pappa uppger att det var 50 meter. Andra uppgifter säger 300 men det spelar mindre roll. Han säger att han minns hela händelseförloppet men det har inte varit läge ännu att prata mer med honom om det. Men det kommer.

Pappa har tre större skador som alla kräver kirurgiskt ingrepp på ett eller annat sätt. Det är fraktur(er) i ansiktet. Vänster arm är av på ett par ställen och han har brutit sin nacke. Därför måste han ligga helt still. Händelserna har nu gjort så att pappa inte kommer flygas med ambulansflyg till New Dehli som var ett alternativ utan att han kommer opereras i Katmandu och då prioriterar de den brutna nacken. Läkarna menar att om han fortsatt ligger ned kan det bli liggsår, lunginflammation med mera. Därför är det av vikt att man kan få honom att sätta sig upp. Först då kan man koncentrera sig på röra armar och ben osv.

Victor arbetar med att hålla kontakterna med läkarteamen och försöka skapa sig en bild av läget. Försäkringspapper och dokument ska kopieras och skickas hit och dit. Olyckan skedde ca fyra timmar med bil från Katmandu. De tillhörigheter som fanns med bilen är på den lokala polisstationen men kommer under morgondagen att skickas till Katmandu. Vilka tillhörigheter som finns kvar och vilka som försvunnit vet ingen.

Återigen vill jag uttrycka min tacksamhet till alla er som hört av er, like:ar och ber. Det hjälper till att bära oss.

 

Finns det ytterligare frågor är ni välkomna att ringa mig på 070-372 60 40 eller maila.

Det här inlägget postades i Mänskligt. Bokmärk permalänken.