Att skapa Gud i Internetåldern – Del 3 #svenskakyrkan

Stenåldern har aldrig funnits. Lika lite som bronsåldern eller järnåldern. Det är inget påhitt med dessa åldrar, men det är en tolkning av historien gjord av sin tid. Och vi måste alltid nytolka vår historia i den tiden vi befinner oss i. Inte göra om historien. Det som har hänt har hänt. Men vi måste se den med nutidens glasögon. Stenåldern, bronsålder och järnålder kulminerar i industrialismen. Det är världens peak. Fram tills industrialismen har fokus varit på utveckling. Verktyg och jakt. Bättre och snabbare. Och så nu – äntligen – 1800 tal och toppen på världens utveckling. Nu står direktörerna med sina fickur och klockar arbetarna. Man arbetar på löpande band och massproducerar.  Fint så.

Men nu är det dags att titta på vår historia utifrån ett kommunikativt perspektiv. Och varför är det nödvändigt då? Jo, för att veta sin framtid måste vi veta vår historia och eftersom framtiden är i allra högsta grad kommunikativ måste vi se vårt förflutna i samma perspektiv. Därför måste vi se vår historia i talspråk, skriftspråk, tryckpressen och Internet. Varje ny tidsålder har förlorare (de som har makten i den fallande tidsåldern) och vinnare (de som är mest förändringsbenägna). Varje skifte innebär en rejäl maktförskjutning som blir så stor att det påverkar för lång tid framöver. Individualismen hade framsteg som motor. Den nya tidsåldern har event som morot. Det är nätverkandet, tillsammans och event som driver framöver.