Att skapa Gud i Internetåldern – Del 1 #svenskakyrkan

Just nu läser jag boken Synteism – att skapa Gud i Internetåldern. Den är provocerande bra och tänkvärd på många sätt. I vissa avseenden inte så bra i andra geniala. Det finns flera spår här som jag är intresserad av. Dels författarnas funderingar om hur framtiden ser ut. Men också hur människors beteende kopplat till religion kommer att se ut.

I första kapitlet ställer de frågan ”Finns Gud”? Men ur ett religionsfilosofiskt perspektiv måste man först definiera vad man menar med ”finns” och vad man menar med ”Gud”. För egen del är frågan redan avgjord men med stort intresse förstår jag att tonen i boken är avgjord. Människan är en religiös varelse och har i alla tider haft ett behov av religion. Den finns där därför att den gör det möjligt för oss människor att tillsammans åstadkomma något vi själva inte kan förverkliga. Således finns Gud. I alla fall i den bemärkelsen som demokrati finns. Något vi tillsammans skapar efter som vi är religiösa och sociala varelser.

Så långt författarnas tankar. Jag funderade på med vilka glasögon jag skulle läsa boken. Jag kan kliva ur min världsbild och in i deras, eller så kan jag betrakta boken utifrån min teologiska världsbild. Jag tänker mig båda perspektiven. Och det gör kapitel ett mindre intressant. Gud finns, före allt och efter allt. Vi är skapad av Gud med en fri vilja. En vilja vi utnyttjat genom att bryta relationen i paradiset. Herren räddade människan att för evigt leva i en bruten relation och förpassade oss från paradiset. Vi är skapad i gemenskap (sociala varelser) och vi längtar till Gud (syndafallet – inte att vår längtan skapar Gud).