Du vet väl om att du är värdelös? #sverel #svenskakyrkan #teologi

På en del områden är kyrkan trovärdig på andra områden är vi mindre trovärdiga. På det stora hela inte märkvärdigt. Men här finns en grundläggande skillnad mellan att inte uppfattas som trovärdig i största allmänhet och en schism. I en Facebook chatt häromdagen fick jag;

”Kyrkans stora dilemma är att den promotar en tro som folk inte längre kan ta till sig. De tror inte på uppståndelsen eller ens behovet av den. Kyrkan är helt enkelt inte trovärdig. Varför skulle folk gå på gudstjänster där någon står och predikar ett budskap som de inte delar?”

Det går inte annat än att bejaka att den bilden finns oavsett hur sann jag tycker den är. Nu tror jag att det ligger mer sanning bakom än vad jag själv faktiskt vågar tro. Bilden av den klämchecka kristna kärnfamiljen lever kvar. Vi hjälper i mångt och mycket till att kommunicera den bilden också. Det finns alltid ett ord av uppmuntran i svåra stunder. Gud är för oss, vem kan då vara emot oss? Allt ligger i Hans hand. Vi förstår inte allt som händer men lita på Gud. Herren hjälper osv. osv. osv. Ord som många gånger kan vara till uppmuntran men också ord som faktiskt inte hjälper utan snarare tvärtom. De får människor att på ett tydligare sätt vända sig inåt.

Kyrkans uppdrag och Ditt uppdrag är att känna med människor. Att vara där i deras sorg och motgång. Det är svårt att ta till sig ord av värde när man inte känner sig värdefull. Att man duger som man är när man känner sig otillräcklig. Och vi måste sluta sprida dessa klichéer omkring oss. Vi måste på ett tydligt sätt också känna oss otillräckliga tillsammans med den vi möter som känner sig otillräcklig. Och för egen del är det oftast ingen svårighet. Vi måste möta i sorgen och sörja tillsammans.

Från den här utgångspunkten är sedan knuten att tillsammans låta evangeliet återupprätta och hela. Det är en process på flera månader många gånger. Det går inte på ett kick utan precis i den takt som är nödvändig och bestäms av personen själv och ingen annan. Så vi är värdelösa och otillräckliga. Det känns inte som om det finns någon ändring på det. Vi är trötta på livet och allt är kass. Där är jag nu tillsammans med många andra. Det blir inget ”ord på vägen” från mig nu. Inga uppmuntringar eller heja-rop. Det är kasst. Punkt. Nu börjar vår vandring.