Ny bild av hemvärnet #svhv

20120305-180127.jpgJag var med Hemvärnet för ett antal år sedan. Det var nog någon krigsromantisk bild uppblandat med lumpenminnen som fick mig att gå med. Mina fördomar om hemvärnet bekräftades dock rätt snabbt. Det var mer ärtsoppa, punsch och marknadsdagar som var huvudverksamhet. Blev besviken och gick ur.

Förra året i augusti fick jag så upp ögonen, igen för hemvärnet. Jag förstod att både hemvärn och försvaret hade gått igenom stora förändringar. Därför tänkte jag ge det en ny chans och jag anmälde mig. Min introutbildning hade jag i helgen. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. En del av mig hoppades på slit, skäll, regn, utmattning, pang pang, hungrig, exercis, visitation och vapenvård. En annan del trodde på ett gäng gubbar som inte tar något på allvar.

20120305-180142.jpgBåda bilderna var fel. Men det var tufft. Upp tidigt, städning ut och träna, hem sent, materielvård och läggdags. Lite sömn och sedan på det igen. Suveränt roligt! Underbara dagar. Dessutom var killarna i stor utsträckning arbetsverksamma och det är en skillnad på en som arbetar i det civila och har 15 års arbetserfarenhet och på en vilsen student. Mognad, attityd och hjärta. Det var mycket hjärta och alla tog det på allvar. Marsch i takt och fickorna stängda. Det krävs också för att kunna umgås och träna tillsammans. Gränserna är viktiga!

Jag har en helt ny bild av hemvärnet. Det är inte Hawaii och vilda västern utan god träning med allvar underton. Sverige ligger i krig om ni inte redan visste det. Våra soldater dör och dödar. Det sätter sin prägel även här hemma och i hemvärnet.

Mailade med en i gruppen tidigare idag och han skrev; en liten sjuk del av mig längtar redan till nästa träff. Håller med honom.