Samhällsengagemang…

Kan inte släppa att vi har 552 olika myndigheter. Varav ca 450 myndigheter direkt påverkar/styr mitt privatliv. Att vi har högst skattetryck i världen, nästan. Att staten bestämmer huruvida jag får måla grön färg på mitt hus eller inte.

Jag är ganska övertygad om att det finns de därute som tycker jag är löjlig. Brusar upp mig för inget. “Sverige är ju rätt bra ändå”, tänker man och går vidare. Jag skulle vilja 1: utmana er att tänka om – är Sverige så himla bra ändå? och 2: berätta att jag hoppas få vara med i en grupp som tillsammans tänker kring områdesbestämmelse här i Nyvång. Och jag hoppas att få E, granne, med mig. Men det vet hon inte om ännu.

Och här inser jag att mina tankar sätts på praktiskt prov. And I like it. Å ena sidan måste vi ge människor ansvar och inte förbjuda saker. Varje husägare måste ju för katten få måla vilken färg de vill på sitt hus, och vilket tak de vill också. Å andra sidan, så finns det en miljö och arkitektur här i Nyvång som måste bevaras tycker jag. Bevaras därför att Nyvång är speciellt och värt att bevaras med sin historia.

Så det kommer bli en utmaning. Jag vet inte alls hur det kommer att bli med gruppen, men bakgrunden är den här;

Helsingborgs Dagblad skrev följande artikel för några dagar sedan. Jag lämnade en kommentar som gick ut på att om nu kommunen ska reglera saker och ting i Nyvång så borde vi som bor här får vara med i processen på något sätt. Det är ändå vi som bor här som lever i miljön som ska regleras. Det är vi som påverkas och det är också vi som har närområdets bästa i våra tankar. Jag mailade mina tankar till kommunen som nappade på idén. Bollen ligger hos dem och jag hoppas verkligen att det blir något av detta. En allmän inbjudan får bort “snacket”. Det handlar om att ge människor en chans att påverka. Inte att bestämma, men att påverka.

Och när vi ändå skriver som samhällsengagemang har jag dragit igång processen att gå med i hemvärnet. Jag skickade in en anmälan och nu har jag blivti kontaktad. Jag ska skriva på några papper och sedan ska de gå genom kommunen till försvarsmakten och vidare till polis och tillbaka igen. Detta för att se så att jag inte har “några röda stjärnor motsvarande intatuerade på kroppen”. Placeringen blir gissningsvis i en underrättelsebataljon. Och där som underrättelsesoldat. Ser fram emot detta. Jag var med i hemvärnet tidigare men det var för mycket ärtsoppa, punch och marknadsdagar. De dagarna är över och nu tränar HV med “riktiga” soldater och det blir lite mer fysisk och psykisk utmaning. Precis som jag vill ha det.

This entry was posted in Landet lagom, Nyvång. Bookmark the permalink.