Sveriges nationaldag

Idag firar vi Sveriges nationaldag. Det gör vi av två anledningar. 1: vi gick över från den gustavianska enväldet till en ny regeringsform. (1809) 2: Gustav Vasa valdes till kung denna dag 1523.
I sedvanlig ordning skäms svenskarna generellt över sitt land. Vi sätter oftast en stolthet i att nedvärdera det svenska. Att vara ”osvensk” är något fint bland oss sossar här uppe i Norden. Men förhållandet är icke okomplicerat. Vi tycker ändå att vi är himla bra. Vi krigar inte, som de där andra araberna gör varje dag. Då de inte förnedrar kvinnor, demonstrerar eller röker vattenpipa vill säga. Vi har ingen svält, av den enda anledningen att vi minsann sköter oss här. Vi har vårt system som fungerar riktigt bra och nåde den som försöker sig på något annat. Kort sagt skulle världen vara ett bättre ställe om alla vore svenskar.
Men vi gillar att inte gilla oss själva. Särskilt idag. Twitter och Facebook är fyllda med hånfulla kommentarer om Sverigedemokrater, flaggan, firandet och svenskar i allmänhet.

Jag firar iallafall Svenska flaggans dag idag därför att jag är stolt över mitt Sverige, mitt fosterland. Jag vill lära mina barn att känna detsamma. (jag märker redan nu faran med att fortsätta hylla Sverige. Något inom mig vill säga ”trots att…”) Jag firar därför att jag vill bidra till att öka stoltheten över vårt land. Jag ber för vårt land!

20110606-154500.jpg